Världens bästa

Att bli förälder är egentligen som man kan tänka sig, ni vet, man ska se till att det nya lilla livet får i sig mat, att blöjor byts och allt det där. Man kan föreställa sig att man kommer att vara trött och helt fokuserad på sin bebis, men inget slår ju verkligheten. Samtidigt är det inte alls som man tänkt sig att vara förälder och mamma.
Att vara mamma är inte som någonting annat. Trött? Ja, ofta! Inte lika mycket nu som tidigare. Vad som inte går att föreställa sig riktigt är all denna kärlek till våran underbara son. Det är faktiskt helt fantastiskt, vilket säkert många nyblivna förstagångsföräldrar kan känna igen sig i.
Alwin är världens sötaste bästa och mest underbara lilla pojke.
Fast det är mer än så. Som jag och Togge brukar säga till varann; "Jag vet att alla föräldrar säger så om sina barn, men är han inte sötare än andra bebisar? Verkar han inte smartare än andra bebisar?", "Ja, det är verkligen så", säger den andra föräldern.

När man legat under babygymet och lekt lite så somnar man ibland...



Ovanför skötbordet har vi hängt upp en liten leksak som Alwins kusiner haft när de var mindre. En glad gubbe som Alwin bara älskar,
Det spelar ingen roll hur hungrig, trött eller ledsen han är, när han ser gubben som hänger ovanför honom så bara ler han och vill aldrig sluta.
Vi får nästan dåligt samvete som lyfter bort honom från skötbordet när han är så glad.